I Tålamod ville jag fånga den stilla styrka som finns i att vänta. Hägern står där i vattnet med en självklar närvaro – lugn, vaksam och helt i samklang med sin omgivning. Det finns något djupt fascinerande i det ögonblicket, där inget verkar hända och ändå är allt levande.
För mig handlar verket om att inte forcera det som behöver få ta tid. Om att stå kvar, lyssna in och lita på rätt ögonblick. I hägerns hållning finns både ro och koncentration, och just där föddes känslan i Tålamod – som en påminnelse om att stillhet också kan vara en form av styrka.
